Ja, banne mig har det inte blivit vår här också till slut. Mamman jublar i högan sky när solen faktiskt värmer och när det droppar från taken, och när hon ser en ände på snön och kylan. Jag gillar egentligen vintern, den riktiga vintern med mycket snö och lagom många minusgrader, men den är ju bara för lång här uppe. Jag klarar mig om det är massa snö runt jul och nyår, kanske en månad eller två, men sex styckna på raken blir lite väl. Jag ska inte gnälla för då kan jag flytta istället, men som sagt så gillar jag när det är vinter på riktigt.
Annar är jag mer en mellanårstids-människa, hösten är min stora favorit aldrig är luften så härlig som på hösten. Jag får aldrig vårkänslor, snarare höstkänslor.
Annars har livet sin gilla gång. Den senaste tiden har handlat en hel del om religion, vilket vi diskuterar oss galna kring på jobbet. Ett ämne som alltid fascinerat mig även fast jag gärna kallar mig humanist och kanske t.o.m ateist. Men jag känner ändå en stor fascination för dom som lyckas tro, för dom som inte tycker det hela är ytterst orimligt. Det är tur jag har vänner som orkar svara på mina jobbiga frågor, för nyfiken det är jag, av hela mitt hjärta...
Nog!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar