Hungrig

Om det var någon som undrade så ser ett matvrak ut precis såhär, middag, macka och nu banan...och jag tvivlar inte på att vällingen går ner om en dryg timme:)

Föga intressant

Just nu är livet inte särdeles spännande. Har nada inspiration och på tok för mycket i huvet för att kunna få det på pränt.
Tänk ändå om något alldeles fantastiskt kunde hända, 7 rätt på v75 är ett exempel. Helst såklart när det är ordentlig utdelning så man kan skutta iväg till nån mäklare och köpa ett hus, och ha råd att ta det där förbaskade körkortet någon gång.
Apropå det så har jag ju i alla fall bokat en sån där handledarutbildning, så då ska det banne mig bli åka av. Jag kan ju övningsköra med gubben och då ska jag tamefan köra när helst det passar, ja när jag fått in vanan då förstås.

Annars då? Nä, inget. Jobbar, jobbar och jobbar, vilket i och för sig är det roligaste på länge. Jag trivs otroligt bra på mitt jobb, bästaste stället

Släpp fångarne loss, det är vår

Ja, banne mig har det inte blivit vår här också till slut. Mamman jublar i högan sky när solen faktiskt värmer och när det droppar från taken, och när hon ser en ände på snön och kylan. Jag gillar egentligen vintern, den riktiga vintern med mycket snö och lagom många minusgrader, men den är ju bara för lång här uppe. Jag klarar mig om det är massa snö runt jul och nyår, kanske en månad eller två, men sex styckna på raken blir lite väl. Jag ska inte gnälla för då kan jag flytta istället, men som sagt så gillar jag när det är vinter på riktigt.
Annar är jag mer en mellanårstids-människa, hösten är min stora favorit aldrig är luften så härlig som på hösten. Jag får aldrig vårkänslor, snarare höstkänslor.

Annars har livet sin gilla gång. Den senaste tiden har handlat en hel del om religion, vilket vi diskuterar oss galna kring på jobbet. Ett ämne som alltid fascinerat mig även fast jag gärna kallar mig humanist och kanske t.o.m ateist. Men jag känner ändå en stor fascination för dom som lyckas tro, för dom som inte tycker det hela är ytterst orimligt. Det är tur jag har vänner som orkar svara på mina jobbiga frågor, för nyfiken det är jag, av hela mitt hjärta...

Nog!

Utedag

Mamman är ledig och passar på att leka utomhus med sonen, coolaste syrran sitter och tittar på

Nu igen!?

Det va en rackare att va bra på kurragömma...

Ska man kolla upp det?

Har märkt nu på senaste tiden (sen jag började jobba) att min kropp är galet sliten, kanske något jag borde kolla upp? Hade ju ischias under båda graviditeterna och då sa min barnmorska att jag skulle känna efter så att inte benen domnade för då kunde besvären bestå. Jag tyckte inte dom gjorde det då, så jag tänkte inte mer på det. Men nu såhär i efterhand så kanske det ändå var så, jag känner av det fortfarande till och från. Jag tänker att det kanske går över med tiden, när jag har tränat upp betydelsefulla muskler, så det håller jag fast vid. Det är ju inte så att jag blir totalt orörlig, men det känns på i kroppen.
Jag är ju inte den som pallrar mig iväg till läkaren stup i kvarten för allehanda problem så jag står nog över den här gången med. Det ger väl med sig?!

Annars rullar det på som vanligt här hemma. Barnen är snälla med pappan och varann, helt andra ungar, vilket känns orättvist till viss del. Inte så att jag är missunsam mot Nisse eller så, men det är ju trist att han inte får känna på hur jag har haft det när jag varit hemma.
Han pysslar lite mer här hemma och fixar och grejar vilket känns grymt skönt, för att göra både det och jobba blir nog lite väl tufft. Nu återstår bara att få honom att förstå att man måste laga mat också...

Himlen, finns den?

Ja det gör den, man hittar den på Barnens Hus